Luftföroreningar finns i all luft vi andas
Luftburna partiklar finns både inomhus och utomhus. Koncentrationen varierar över tid och är olika hög på olika platser och vid olika aktiviteter.
Vår inomhusluft är i genomsnitt fem gånger så förorenad som vår utomhusluft. Det gäller även här i Sverige där vi generellt sett har en ganska ren utomhusluft. I inomhusluft hittar vi partiklar så som pollen, allergener, mögel, mikroplast, avgaser, stoft från vägar, byggen och renovering, rök från ljus och öppna spisar, föroreningar från industrier och trafik i närheten, virus, bakterier, matos, gaser från impregnerade möbler, mattor, målarfärger, elektriska apparater och mycket annat. Dessa partiklar förblir luftburna länge och "fångas" i våra rum, eftersom vanlig ventilation oftast inte räcker för att bli av med dem, och partikelhalterna blir ofta ohälsosamt höga.
Människor och djur är också stora partikelspridare. Varje minut avger vi hundratusentals partiklar; allt från mikroskopiska små viruspartiklar till millimeterstora flagor och hårstrån. Vi känner alla väl till att partiklar från våra husdjur kan orsaka allergier och andra besvär men vi tänker sällan på att även andra partiklar kan orsaka hälsobesvär på längre sikt.
Inomhusluften innehåller ungefär fem gånger så mycket nanoplaster som utomhusluften, bland annat på grund av partiklar som frigörs från textilier.
Mängden partiklar som finns i luften varierar från rum till rum men det är vanligt att luften innehåller omkring 1 miljon partiklar per liter luft - eller mer.
Definition av luftburna partiklar
Luftburna partiklar är, som namnet antyder, så små att de kan hålla sig svävande i luft. En mer vetenskaplig benämning på luftburna partiklar är aerosoler, vilket innefattar både fasta och flytande partiklar och den blandning av gaser som håller partiklar svävande. För att kunna hålla sig luftburna krävs att partiklarna har en storlek som är mindre än cirka 100 mikrometer (en tiondels millimeter). Är partiklarna större än så faller de snabbt till marken. Den nedre gränsen för partiklars storlek brukar sättas runt 1 nanometer (en miljondels millimeter). Är partiklarna mindre än så kan man inte tydligt skilja dem från gasmolekyler.
Den engelska benämningen "particulate matter" (PM) betyder materia i form av partiklar och PM används för att klassificera storleken. PM10 är partiklar som är mindre än 10 mikrometer (µm) i aerodynamisk diameter, PM2.5 är partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer (µm).
Om man jämför med ett hårstrå, som är mellan 60-100 mikrometer (µm) tjockt, så är det lättare att förstå hur otroligt små de luftburna partiklarna är.
Den här bilden visar hur stora olika partiklar, som är vanliga i vår omgivning, är:
Klicka på bilden för att öppna den i lite större format.
Källa: Airgle Corporation
Hälsoeffekter
Effekterna av att inandas partiklar har på senare tid studerats både på människor och djur. Vi vet idag att många av partiklarna är cancerogena och att föroreningar i vår inandningsluft ger allergier, astma, hjärtsjukdomar, försämrad lungfunktion och kan leda till demens och för tidig död.
Partiklarnas storlek har stor betydelse för hur långt ned i luftvägarna dom når vid inandning. Större partiklar stannar upp redan i näsan och halsen, utan att orsaka större hälsoproblem. Partiklar mindre än PM5 kan nå ut i människans blodkärl och blodomlopp. Studier har visat att PM2.5 kan bidra till att täppa igen artärerna och därigenom orsaka vaskulär inflammation och åderförkalkning. Längre ner på denna sida finns en video där WHO berättar om skador som partiklar kan åsamka kroppen.
Nyligen presenterades en studie från Umeå universitet som visar att så kallade nanoplaster som kommer in i kroppen också kan försämra effekten av behandling med antibiotika.
Allergiframkallande partiklar
Allergen är ett samlingsnamn för ämnen som kan orsaka allergiska reaktioner. Djur, insekter, kvalster och mikroorganismer kan avge allergener. Många av de partiklar som bär med sig allergen är av sådan storlek att de kan vara luftburna under lång tid och därför påverkar dom oss människor långt efter att källan avlägsnats. Allergi som utlöses av kvalster brukar kallas dammallergi.
Luftrenare tar bort partiklarna
En effektiv luftrenare gör inomhusluften ren. Oavsett om du väljer luftrenare med filter, jonisering eller UV-ljus så kommer du få en mer hälsosam inomhusmiljö eftersom luftburna partiklar och gaser avlägsnas så du inte andas in dem.
Här ser du några av våra bästsäljare
Olika HEPA-filterklasser
Ett High Efficiency Particulate Air Filter (HEPA-filter) är luftfilter som fångar luftburna partiklar. Beroende på vilken klass filtret har filtrerar det olika många och olika stora partiklar.
- HEPA12 fångar 99,6% av MPPS (Most Penetrating Particle Size: 0,3 mikron)
- HEPA13 fångar 99.95%
- HEPA14 fångar 99.995%
Idag finns det även andra filter som klarar att rena luften från partiklar lika effektivt som HEPA-filter trots att dom inte bär det namnet. Detta kan vara värt att känna till vid val av luftreningsmetod. Läs informationen om filtren som sitter i luftrenaren noga innan du beställer och titta även på filtrens MERV-klass. De flesta luftrenare som är tänkta att användas i hemmiljöer har H12 eller möjligen H13-filter.
Hur många partiklar finns kvar efter att luften passerat HEPA-filter?
| Antal partiklar per liter luft * | Kvar efter H12-filter (99,50%) | Kvar efter H13-filter (99,95%) | Kvar efter H14-filter (99,995%) |
| 1 000 000 | 5 000 | 500 | 5 |
| * Mängden partiklar som finns i luften varierar så klart från rum till rum och beror på verksamheten i rummet men det är vanligt att luften innehåller omkring 1 miljon partiklar (i varierande storlek PM2.5, PM10, PM1, PM0.3, PM0.1 etc) per liter luft eller mer. | |||
Om man ska använda luftrenare i medicinska miljöer bör man välja luftrenare med H14-filter och/eller luftrening som kombinerar flera olika tekniker.
Exempel på partiklar:
- Nanopartiklar, 0,1-50 nm (nanometer): Till exempel större gasmolekyler, mindre virus eller metallstoft
- Ultrafina partiklar, 50-100 nm: Till exempel oljedimma, större virus, större metallstoft, förbränningspartiklar, tobaksrök
- Submikrona partiklar 100-1000 nm: Till exempel förbränningspartiklar, bakterier, tobaksrök
- Grova partiklar, större än 1000 nm (1 mikrometer, µm): Till exempel hushållsdamm, pollen och synlig smuts
Gränsvärden för partiklar?
Idag finns det tyvärr inga gränsvärden för hur höga partikelhalter som får förekomma inomhus. De miljökvalitetsnormer som finns gällande partikelhalter i luften rör bara vår utomhusluft och dessa kan man läsa om hos Naturvårdsverket.
Folkhälsomyndigheten skriver att "inomhusluften bör ha så låga halter av partiklar som möjligt" och man har tagit fram en vägledning som rör luftkvalitet, dock finns inga gränsvärden med i denna vägledning.
Gränsvärden för luftföroreningar på arbetsplatser finns dock. Dessa hygieniska gränsvärden gäller för damm, rök, dimma, gas och ånga. Detta kan du läsa mer om hos Arbetsmiljöverket.