Ordet decibel används ofta oförsiktigt, och kan betyda olika i olika sammanhang, från elektronik till ljudmätningar. När vi pratar ljud används som regel benämningarna dB(A) och dB(C). Varför då?
Människans öra är olika känsligt för olika ljudfrekvenser. De ljudnivåmätare som används när man mäter buller är konstruerade för att ta hänsyn till detta. Dessutom ändras vår förmåga att höra olika ljudfrekvenser när ljudet är väldigt högt.
Anpassningen av mätresultatet brukar kallas vägning, och anges som decibel A-vägt (normala ljudnivåer), och decibel C-vägt. Man brukar ange detta som dB(A) respektive dB(C).
I de allra flesta sammanhang används dB(A)- skalan (i detaljplaner, ljudnivåer i och från fordon, ljudnivån på kontor etc.).
Noll decibel (A) är vad som anses vara hörtröskeln för en fullt frisk, och fullt hörande person.